Dagens bästa.
Fler sköna mashups (eller vad man nu ska kalla det...) finns på snubbens Youtube-profil.
”Vad ska du bli när du blir stor?”
Jag började skriva den här texten på en ett webforum, men den blev för jävla bra (högst subjektivt va?) för att postas där.
Jag hade nyligen börjat i nian på högstadiet och hade gymnasievalet i bakhuvudet mest hela tiden. Jag velade fram och tillbaka mellan typ samhällsprogrammet, mediaprogrammet och elprogrammet. På den tiden jag gick i skolan så fanns fortfarande PRAO och jag visste inte alls vad jag skulle hitta på, så jag fick en plats på stadens sjukhus. Tankarna for fram och tillbaka och till sist kom dagen då jag stegade in på avdelningen och anmälde min närvaro hos avdelningsföreståndaren.
Jag sprang omkring med lakan och saft och smörgåsar och tvättsäckar och... Ja, såhär i efterhand så gjorde jag väl en hel del av det där som jag numera vet kallas för "skitgöra". Men det måste ju ändå göras. Men det jag minns som allra starkast var mötena med de som var inlagda. Med mina unga och ovana händer försökte jag så gott jag kunde hjälpa de som låg där på avdelningen. Jag minns även att en tapper sjuksköterska försökte lära mig att kontrollera blodtryck. Hon misslyckades fatalt kan jag meddela.
Efter att den där veckan tagit slut så var jag tillbaka i skolan. Läraren frågade klassen hur vi hade haft det och svaret från mig blev ett lite avvaktande "... bra typ.". Det var inte ens halva sanningen. Jag hade haft en klockren vecka och borta var alla tankar på att gå samhällsprogram, mediaprogram eller vilken annan utbildning som helst. Mitt nya mål i livet: att bli sjuksköterska. Vägen dit: omvårdnadsprogrammet. Jag sökte, ansökan gick igenom och en vacker dag i augusti så infann jag mig på Almers skola. Jag och några killar och typ 25 tjejer.
Sommaren mellan första och andra året på omvårdnadsprogrammet lyckades jag med konststycket att landa ett sommarjobb på Landstinget Halland. Jag fick mitt schema samt tid och plats för att anmäla mig till tjänstgöring. Med glada steg så tog jag mig till Sjukhuset och gick upp på den endokrinologiska avdelning och irrade omkring en stund. Jag utrustades med arbetskläder, den obligatoriska plastfickan och pennor och anteckningsblock. Mina arbetsuppgifter var av modell "sällskapsdam" fick jag reda på. Prata med de gamla och hjälpa till med saker som inte var av ren omvårdnadskaraktär. Fick en handledare som jag kunde vända mig till om jag hade några frågor. Sen fick jag börja "jobba". Rätt snart så måste jag ha gjort någonting rätt, för min handledare och sjuksköterskorna släppte mig rätt fri. Jag fick ta blodprover, bädda sängar, prata med patienterna, följa med dem till olika undersökningar, öva på att ta blodtryck och puls, hjälpa till att mata patienter. Efter ett tag så var jag som "en i gänget" och den upplevelsen var rätt mysig och trivdes som fisken i vattnet där på avdelningen bland alla diabetessjuka.
Även denna gången så kom jag tillbaka till skolbänken efter sommarlovet. Jag kände att jag verkligen hade valt rätt yrke. Full av tankar, funderingar och erfarenheter så avverkade jag termin efter termin och praktik efter praktik. Skoltiden på gymnasiet var jäkligt rolig och entusiasmerade och betygen blev därefter.
Men alla historier har ju ett eller ett par bakslag och i mitt fall så kom ungefär samtliga dessa i årskurs tre på gymnasiet. Jag var mer än lovligt trött på allt vad skola hette; betygen sjönk, jag hade ett projektarbete som inte riktigt ville och en praktik där jag vantrivdes något helt enormt. Så här i efterhand så ångrar jag ju vissa av de korkade prioriteringar jag gjorde där i på höstterminen 2002 och vårterminen 2003.
I juni år 2003 var jag färdigbakad och sprang ut genom skolans portar och i ungdomligt oförstånd så kunde jag allt, jag visste allt och jag var bäst i världen på att vårda människor...
... trodde jag.
Att vara beroende.
Skönhetsvård för män inskränker sig till ungefär samma mängd produkter som för kvinnor. Minus make-up då förstås. Visst. Vissa män vill ju gärna sminka sig, men jag är inte riktigt en av dem. Okej, när jag var tonåren så var alla former av täckande mejk min grej. Jag skulle kunna skriva en uppsats om hur man på absolut bästa sätt lägger en perfekt foundation så att inte ens hemska acne, ärr och allmänt risiga hud syns.
Min hud har repat sig tämligen väl sedan jag såg ut som om någon kastat köttfärssås i ansiktet på mig. Men såhär i vintertider så kommer problemen tillbaka. Med besked. Inte just att jag får en massa inflammerade talgkörtlar (det ordet i sig är ju creeeeeepy) men en annan liten grej. Huden min blir ju så väldigt torr. Enormt torr. Det är precis som någon gnott det torraste bakverket som finns (mandelkubb, red. anm.) och själva bakverket har liksom sugit upp varenda tillstymmelse till fuktighet. Den spricker, flagar, lämnar små små små jävligt irriterande hudavlagringar på jackslaget. Inte blir det direkt bättre av att jag är så satans lat av mig och kategoriskt vägrar att köra slätrakat i fejset. Det är ju rätt gött att ha skägg. Faktiskt. Naturlig isolering mot det nordiska klimatet.
Men. Det finns bot...
Försvarets hudsalva. Denna lilla bra tingest! Man kan ha den på läpparna, på torra händer, överallt i ansiktet och lite varstans där man är torr som fnöske. Den bleka kopian i vitt gör sig icke besvär. Myten gör gällande att man kan steka i Försvarets hudsalva (samma myt gör gällande att man kan använda den till en mängd andra saker. Jag har dock inte provat. Den går dessutom att äta om man är hungrig. Det sistnämnda har jag faktiskt provat en gång. Jag skulle dock å det starkaste avråda ifrån att äta produkten. Salvan lämnar efter sig en väldigt knepig hinna på tänderna.
Försvarets hudsalva är dock lite halvsvår att få tag i. Åtminstone i lilla härliga Varberg. Den säljs endast på apotek och endast på det riktiga Apoteket. Inte på Medstop och allt vad de heter. Ska man ha tag i FM:s hudsalva här i stan så är det Sjukhusets apotek som gäller.
Sådär. Nu har jag prisat tillräckligt. Frågan som återstår: salvan innehåller jordnötsolja. Kommer jag att skicka ragg med nötallergi rakt in i en anafylaktisk chock? Jag har kört Försvarets hudsalva länge men inte inte riktigt reflekterat över det. Nån som vet?
Dagens musiktips.
Igår var det ju deltävling numero 2 i Melodifestivalen. Platsen för spektaklet var Göteborg och denna gången var det med idel bra artister. Vissa bra låtar åkte ut med huvudet före. Lite synd... Men det gör inte mig så mycket eftersom de då kommer ut på Spotify betydligt snabbare. Daniel Lindgrens enormt bra låt "Shout It Out" åkte direkt till Globen tillsammans med Ulrik Munthers bidrag som var söööömnigt.
Men om vi nu ska snacka om de bidrag som åkte ut. Jag fastnade DIREKT för Mimi Oh:s bidrag "Det går för långsamt". Väldigt poppigt och melodifestivaligt. Mimi Oh som artist är ju lite av en favorit sedan tidigare. Låten nedan till exempel. Det kan knappast inte blir mer 80-tal.
Bra grejer liksom! Dessutom, så här i Melodifestival-tider så har allas vår favorit-Darin släppt en ny låt. Sen var det ju förstås Sonja Aldéns bidrag och Andreas Lundstedts bidrag som också var bra. Av de som åkte ut alltså.
Nu ska jag kolla på "Kontoret" på TV4. Hoppas det är någorlunda bra.
Tjing!
Lördag.
Melodifestival. Sherlock Holmes. Godis. Lugnt och stilla. Skönt. Så pass lugnt och stilla att klockan blev jättemycket och jag till slut blev jättetrött. Med andra ord så hamnade jag i gästrummet hos mor och far tillsammans med alla möjliga minnen. Min studentmössa till exempel. En symbol för något som förr var väldigt fint och stort men som nu för tiden mest innebär att man går rakt ut i arbetslöshet.
Well well. Nu ska jag nog sova. Jag ska ju liksom få liv i ett Game Boy imorgon. Samt gå på innebandy.
Hejsvej.
”It’s like I told you honey”
Jag är känd för att vara seg. Men det här tar ändå priset. Jag har hört "Born To Die" på Sveriges Radio P3 hur länge som helst men har inte riktigt fattat vem som sjunger den asbraiga låten. Idag kom vändningen på Spotify och med handen på hjärtat så känner jag ju igen singeln "Video Games" väldigt väl. Nu har hon släppt fullängdare och det låter verkligen jättebra. Det är som en blandning av Nancy Sinatra och något annat.