Så var det ju det här med…
Mot bakgrund av tankeställaren som jag fick i december månad så har jag funderat. Massvis. Bland annat på det som händer i maj. Göteborgsvarvet.
Jag har inte haft någon motivation till att träna, vilket innebär att chanserna att slå min tid på 2:18 är körd, vilket innebär att jag får ta ett steg tillbaks, vilket innebär att min halvsneda gloria kommer ytterligare någon grad på sned.
Som jag känner det just för tillfället så är jag rätt nöjd bara jag kan springa upp för broarna. Resten kan jag gå i rask takt typ. Kommer jag dessutom i mål innan Slottskogsvallen bommar igen så är det en bonus.
Årskrönikan.
Sedvanligt snodd från Emma eftersom hon alltid hinner före.
1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
När smartphonens batteri tagit slut är man inte så kaxig. Jag gick vilse i en, för mig, ny stad. Tack gud för för gamla hederliga kartor. Jag upptäckte även hur lång Skolvägen i samma stad är. Framför allt om man kommer från helt fel håll på den gatan.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Ja. Men bara i ungefär... en kvart. Sen petade jag in en snus under läppen.
3. Fick någon du känner barn?
Japp. Varenda kotte fick barn under 2011. För att inte glömma bort någon så väljer jag att särskilt lyfta fram min brorsdotter.
4. Dog någon som stod dig nära?
Inte vad jag kan komma på.
5. Vilka länder besökte du?
Danmark... Och Västerbotten. Ja. Norrland räknas nästan som ett eget land.
6. Är det något du saknade 2011 som du vill ha 2012?
Massvis.
7. Vilka datum kommer du alltid att minnas?
12 februari, 1 september, 21 maj, 7 maj, 22 juli
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Umeå. Inget snack om saken. Folket, naturen... allt! Samt grejen under punk 10a förstås.
9. Vilket var ditt största misstag?
Att inte stanna mer än en vecka i Umeå i somras. Jag blev ju kär i stället typ. Något annat än lilla tråkiga Varberg liksom. Annars så får jag väl säga att mitt största misstag under 2011 var att lyssna på alla andra men inte på mig själv.
10a. Vilket var ditt bästa inköp?
Sigrid! Inget snack om saken.
10b. Vilket var ditt sämsta inköp?
Tågbiljetterna till/från Umeå. Med facit i hand, och med allt krångel på tågen... Så kommer jag aldrig mer att åka tåg till Umeå.
11. Vad spenderade du mest pengar på?
Bensin till bilen. Alternativt prylar till Sigrid. Men jag tror nog bilen fått mer pengar.
12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Alla upplevelser i Västerbotten, Göteborgsvarvet på elva minuter snabbare tid, Sigrid, nedsläppet av brorsdottern. För att nämna några.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Ja... Skavsåren från helvetet efter Göteborgsvarvet som krävde förbandsmaterial under flera veckor. Lyckades även under sommaren att löpträna för hårt så att jag överansträngde utsidan av vänster lår. Jag lyckades även med det enormt dumma konststycket att inte lyssna på mig själv vilket strax före julhelgen innebar en resa raka vägen in på Sjukan.
14. Vilka låtar och/eller artister kommer få dig att tänka på 2011?
Oj... Den här listan kommer bli lång men jag börjar med Tim Bergling. Bromance, Levels (som tog 100 år på sig innan den kom ut på Spotify) och Fade Into Darkness (orginalet känt från Smala Sussie och Bröllopsfotografen).
Andra musikaliska verk som är 2011, men inte nödvändigtvis bra:
Eric Amarillo - Om sanningen ska fram (sommarplåga much?)
SHM vs Knife Party - Antidote (typ tre låtar i en, lysande!)
Melissa Horns tredje platta (!!!)
Bombay Bicycle Club - Shuffle (digga-i-bilen-när-kollegan-råkar-se...)
The Concept - D-D-Dance (ännu en digga-i-bilen-när-kollegan-råkar-se...)
Lalehs tolkningar i Så mycket bättre (den tjejen alltså!)
Den svenska björnstammen - Vart jag mig i världen vänder (refrängen borde utgöra hela låten!)
Nicole Scherzinger - Don't Hold Your Breath (den bra Umeå-låten)
Sean Banan - Händer i luft (den inte fullt så lika bra Umeå-låten)
15. Mådde du bättre eller sämre under 2011 än vad du gjort tidigare år?
Första halvan av året så var allting peachy som tusan. Sen började det gradvis mer och mer dala utför... Men nu finns det bara en väg; UPPÅT! FRAMÅT!
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Jag vet inte. Bra fråga. Vissa grejer borde jag med facit i hand lagt ner mer tid på. Mig själv till exempel.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Typ städa kanske? Något så enormt tråkigt. Jag borde seriöst ta in folk för det.
18. Hur var din julafton?
Min julafton var riktigt bra. Släkten kom ner hit över julafton. Sigrid såsade omkring och var som katter är mest när det är mycket folk; i vägen. Det var mat, mer mat, julklappar och iPhone-lektioner med moster.
19. Blev du kär?
Njaaae, jag vet inte riktigt om jag blev kär. Jag vet inte vad jag var. Men det blev ju liksom ganska bra ändå.
20. Vilket program har varit det bästa på tv?
Nu tittar jag ju sanslöst lite på vanlig teve... #AdamLive kanske? Jo. #AdamLive. Följeslagaren efter jobbet liksom. Carin da Silva. Denna vackra och stundtals väldigt roliga människa. Kristoffer Appelquist som sidekick också. Sjukt rolig.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Jag harvade mig igenom "127 timmar" av Aron Ralston. Såg filmen mitt upp i allt också. Boken är bättre än filmen, men vääääldigt långtråkig. Killen fastnar med armen i ett klippblock och typ en halv miljard sidor senare så är han i en räddningshelikopter på väg hem. Dock läsvärd!
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?
Se de vettiga grejerna under punkt 14. Samt förstås Scala & Kolacny Brothers. De hade helt fallit i glömska för att sedan komma tillbaka i minnet.
24. Önskade du dig något som du fick?
Ja.
25. Önskade du dig något som du inte fick?
Ja.
26. Vilken var årets bästa film?
Bra fråga... Jag såg inte så himla många filmer så jag vet typ inte. Men om jag får vara ego...
27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Jag minns faktiskt inte... Jag får gå tillbaks lite i bloggen för att titta... *en stund senare* Just ja. Jag jobbade på min födelsedag och kollegorna valde att (utan att veta om det) förgylla min arbetsdag. Sedan käkade jag tydligen pizza hos föräldrarna och sedan så utmanade Sanne en av mina fobier nere i hamnen. Klättra på ashöga höjder och sånt. Fan ta henne!
28. Vilka var de bästa nya människorna som du träffade?
Nu blir det säkerligen proteststorm, men jag väljer två. Tjejer dessutom. Sanne och Felicia.
29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
Färgglatt men med tydliga drag åt svart. Svart är det nya färgglada!
30. Vad fick dig att må bra?
Utan inbördes ordning; Sigrid, Sanne, allt som hade med Umeå att göra, Felicia, löpträningen, Svenska Röda Korset, Ben & Jerrys, Musikhjälpen (och Sveriges Radio P3 generellt förstås), sommaren och en massa andra saker.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Carin da Silva. Göteborgska, snygg som få, vig som satan och vad det verkar som rätt rolig. Vad är inte att gilla..?
32. Vem saknade du?
Det här kommer låta så enormt töntigt och blödigt... Men att åka från Sigrid när jag var i Umeå var lite halvkämpigt. Fick till å med vända tillbaka med bilen för att säga hejdå en gång till. Superfjanten Andreas i sitt esse.
33. Vilken var din bästa månad?
Juni.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?
Absolut.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Jag ska springa Göteborgsvarvet på under 2:18, jag ska ha fokus på rätt grejer, jag ska börja äta bättre, jag ska kröka mindre, träna mer samt ta det lugnare. För att nämna några saker. Dessutom kommer jag att flyga till Umeå istället för att ta tåget.
Göteborgsvarvet 2012.
Jag har inte pratat löpning på länge, men nu är det dags att börja ta tag i den ordentligt. Min vän Josefine har anmält sig till Göteborgsvarvet nästa år. Det är jätteroligt på alla sätt och vis och samtidigt liiite läskigt...
Tänk om hon är betydligt mer motiverad till träning än jag är och springer på en snabbare tid. Hon sprang Midnattsloppet (1 mil) på imponerande 64 minuter i helgen och om hon håller det tempot i 21 kilometer så är hon farligt nära min målsättning på 2:10.
Så kan jag verkligen inte ha det. Den eventuella psykiska knäcken är sylvass; en hyfsat nära vän (som jag träffar titt som tätt) som springer snabbare än mig. Jag kommer ju få höra i evighet amen av henne och polarna att jag som sprungit tre Varv är långsammare än en som springer sitt första.
Med andra ord är det jag som får ta tummen ur häcken snarast för att se till att jag blir i toppform till maj nästa år. Livet på Mösen goes running blog med andra ord.
Dagens löparlåt.
Yes. Jag har varit ute och sprungit lite. Känt på kroppen lite granna. Löpningen har fått stå tillbaka eftersom jag nästan lyckades med konststycket att förstöra mina knän. Än så länge känns det stabilt i grejerna. Skönt!
Med mig ut i lurarna hade jag låten som fullständigt spelades sönder när jag var uppe i Umeå.
Nicole Scherzinger liksom. Med henne och en bingobricka i bingen blir det inte mycket spelat. Klicka så att du får 480p-kvalitet. Ljudet blir kasst annars.
Nu börjas det igen…
Jaa... Nu så börjas det igen. Igår var jag i Göteborg, mer bestämt på Löplabbet för att införskaffa nya löparskor. De nya skorna är smalare än mina förra och har bättre utökat stöd för hälen. Det finns en massa fancy-smancy teknologi i skon som Adidas kallar för Formotion, Promoderator, AdiPRENE och allt möjligt. Dessutom är de faktiskt rätt snygga. För att vara löpardojor då alltså.
I mina nya fina Adidas Supernova Sequence 4 så ska jag komma ner på 2.10. Annars blir jag galen. På riktigt.
Göteborgsvarvet 2011 – en backspegel.
Yours truly på väg upp mot Götaplatsen för att runda Poseidon. När den här bilden togs så hade jag sprungit mellan 16 och 17 kilometer ungefär. Som ni ser, fräscht ansiktsuttryck i år. Det är lite av temat för årets upplaga av Göteborgsvarvet. Fräschheten i kroppen. Lätta steg mest hela tiden. Sanslöst skönt om man jämför med förra årets hemska debut (länk till förra årets sammanfattning av loppet).
Men vi börjar i starten.
Med starttiden 15.04 så begav jag mig in till Åby travbana vid strax efter klockan 13 för att åka buss in till startområdet. Lämna av väskan, softa omkring, fylla på vattenflaskorna, dricka, värma upp, dricka lite till och sen värma ännu mer. I år ställde jag mig inte i startgruppen förrän typ en tjugo-femton minuter innan start. Finns ingen större anledning att stå där som en packad sill och inte kunna röra sig.
Starten. Nervositeten inför loppet släpper, jag känner in stämningen och ungefär samtidigt så känner jag hur pissenödig jag är. "Fan. Varför gick jag inte på muggen FÖRE loppet som alla andra?!" Dumt dumt. Nåväl, det var bara att kötta på och låta bli att tänka på kissnödigheten.
Älvsborgsbron. Förra året gick jag upp för bron och sprang ner. I år gjorde jag tvärtom. Satans tempo uppför bron, ackompanjerat av de passerande bilarnas ihärdiga tutande och sen lite måttligt tempo nedför. Väl framme vid andra sidan bron, på Hisingen, så började rätt många grabbar vika av i buskarna för att ja... lätta på trycket. Jag gjorde samma sak. Sen var det bara att mata på. Schysst coverband någonstans på andra sidan Älvsborgsbron... Eller om det var innan Älvsborgsbron... Hur som helst. Vi glada löpare klappade i takt till musiken. Schysst pepp minst sagt.
Sveriges Television/Sveriges Radio. Här fick jag kramp från helvetet förra året. I år; lätta steg och ett leende från öra till öra på mig. "Ha! Jag har inte kramp... jag.. har.. inte.. kramp... FY FAN SÅ GÖTT!". Utanför SVT/SR så stod först en DJ och spann beats. Gött värre. Men... sen kom bandet Little Miss Trouble. Herrejösses så bra! Spontan applåd även där.
Hisingen över lag var bara att mata på, benen kändes fräscha och fina. Sen kom Frälsningsarméns spelplats. Alltid lika uppskattat.
Göta älvbron. Här hände det roligaste av allt på hela Göteborgsvarvet. En tokfräsch, och jag menar verkligen toooookfräsch brunett kom upp jämnsides med mig; "Heeej! Saknar du något här i livet?". Jag började kolla alla mina prylar. Vätskebältet var på, mobilen hängde fast på armen. Jag skojade till det lite med "Nej.. eller, jag vet inte. En tjej kanske...". Det visade sig att jag sumpat mina kaninöron, de hade flugit rätt i famnen på den fräscha brunetten. Ser det liksom ut som att jag har sumpa det viktigaste av allt på mitt schedule? Nej.
Nordstan. Vätskekontroll modell översvämmad. Vatten, sportdricka och söndertrampade pappmuggar på asfalt är lika med klafs, klafs, klister, klister. Stoooora kliv över allt gegg.
Avenyn. Lätta steg. Lite motigt i benen nu. Avenyn är jobbig att gå uppför bara man ska shoppa lite. Att springa upp för Avenyn är ännu jävligare. Nu spanade jag rätt friskt efter mina närmast sörjande för någonstans längs den här sträckan ska de stå. Mycket riktigt. Det blev till att stanna upp och bli fotograferad och peppad ordentligt.
Götaplatsen. Energitabletter gånger fyra. Svamp gånger två. Fräscha upp sig inför den sista etappen genom Linnéstaden. Nu började det bli jääääkligt segt i benen. Jag fick gå en hel del för att göra av med mjölksyran. Matade på fram till...
Slottskogen. Nu var det ENORMT motigt i benen. Ont ont ont. Kollade klockan, paniken. "Inte sämre tid än förra året!". Kramp kramp krrrrrraaaaaaaaamp! SATAN. Tack vare en mycket skön snubbe som sprang före mig med en uppknäppt bira så pallade jag den sista biten.
Strax innan mål. Batucada-orkestern. Vi snackar ÖS. Herrejävlar vad de körde. Basdunket hördes någon kilometer bort (det var det här stuket). Precis vad jag behövde. Krampen kändes av. Men inte så farligt. Jag till och med spurtade i ett sanslöst mördartempo kombinerat med ett glädjerus hela vägen in i mål. Det gick nämligen upp för mig att jag kommer landa på en bättre tid än förra året.
Målgången och den totala GLÄDJEN. GLÄDJEN ÖVER ATT HA GENOMFÖRT GÖTEBORGSVARVET ÄNNU EN GÅNG. Dessutom på en BÄTTRE tid, och med FRÄSCHARE ben än förra året.
Nästa år ska jag in på 2.10-2.15. Så ÄR det bara! Och ja. Jag är redan anmäld.